Denver - staden där män poserar med händerna stadigt placerade på höfterna

Första gången man besöker en ny stad känner man sig ofta lite mjölig i benen av den ännu okända miljön som lurpassar på en, med alla sina illaluktande kollektivtrafikanter, stingsliga arbetare och obeskrivligt fascinerande arkitektur. Med väskorna slamrande i kör kanske man, efter en stunds ångest, vågar sig fram till ett biljettbås på tågstationen för att fråga efter vägen. Allt som oftast går detta väl, vilket i sin tur leder till att osäkerheten minskar och benens mjölighetsnivå sjunker med åtminstonde ett par procentenheter.
Väljer du däremot att besöka Denver, Colorados högt belägna huvudstad, kan du glömma det.

Här ödslar man inte tid på några töntiga åbäken till turister som ska komma och vara nervösa mitt på blanka dan. Självsäkerhet och högmod står högt på listan över önskvärda personlighetsdrag när honorna och hanarna i staden Denver ska till att para sig. Stadens grundare sägs ha uttalat dessa ord, då han med stor kraft tog det första spadtaget: "I min by skola du icke försmäktas av omvärldens mjäk, ty det blotta faktum att eder kropp och själ urholkats av Denvers obevekliga ande äro nog för att bära fanan högt genom gott, och genom ont."

Detta kom att bli startskottet till den mentalitet som allt eftersom åren gått kommit att bli en av västvärldens minst uppskattade. Denverborna tycks se sig själva som världens centrum, de fnyser åt den moderna civilisationens framsteg och hävdar envist att Tim Allen (se bild) fortfarande är aktuell. Denna mentalitet tar sig ofta uttryck i en armkonstruktion där armbågarna pekar utåt och händerna placeras med millimeterprecision på höftbenens ovansida. Fånigt kan tyckas, men det rör inte Denverborna i höften.

Hur ser stadens energiförsörjning ut undrar du? Jo, såhär är det: Denver hämtar all sin energi från sjukhusen i området genom ett snillrikt påfund av den ungerske fruktsamlaren Frozly. Det visade sig att stadens kvinnor skränade som ostämda valthorn vid barnafödsel, och att det kunde alstras via Frozlys manick för att sedan omvandlas till el. Vad som gjorde just Denvers kvinnor så oerhört högljudda visade sig efter en närmare titt med pannlampan ha en enkel förklaring. Den Denverianska mentaliteten sitter så djupt rotad i invånarna att inte ens livmodern slipper undan, vilket leder till att barnen redan där fäller ut sina armbågar enligt tidigare nämnd beskrivning, och därmed utökar sin bredd med omkring 1,5 dm. Otrevligt för kvinnofolket - bra för miljön, som de brukar säga.

Finns det då någon anledning att åka till Denver, om befolkningen är så otrevlig? Jadå, det ska vi inte skjuta under stol med. Den tunna luften luktar otroligt gott. Inte på grund av de omgivande bergen eller naturen som breder ut sig omkring staden, utan på grund av inget annat än evolutionen. Då generation efter generation anammat den Denverianska mentaliteten och skjutit ut armbågarna redan i tidig ålder, har det lett till att de ynklingar som gjort motstånd inte har kunnat finna någon partner och därmed ej heller fått para sig. Med endast äkta Denverianer i staden har således stadens armhålorna förblivit torra generation efter generation, då luften ständigt tillåtits fläkta friskt. Detta har lett till att evolutionens gång helt enkelt förseglat invånarnas armhålor, vilket även stoppat svettproduktionen. Denverianerna luktar därför UTMÄRKT!

Vi avslutar guiden över Denver med en bild på stadens grundare; barnslickar-Denver:

Reseguide: Jacob

Essen, Tyskland - En stad av mat

Traditionsenlig skink-klänningsdansare på flygplatsen

Essen, denna gömda pärla på den Tyska tundran, har länge varit okänd för den ovane resänären. Men efter de senaste årens storsatsning från kommunstyrelsen för att göra Essen till den mathuvudstad många av oss länge vetat  om att den varit, så håller nu detta på att ändras. Redan på flygplatsen möts du av den traditionellt dansande kvinnan i skinkklänning och randig parmaskinksfiol. Stämningen är uppsluppen, glad och framförallt hungrig; känslor som lätt håller i sig genom din vistelse i denna matälskarens Mekka!

Redan tidigt i Essens historia skulle maten komma att spela en stor roll: 

Hans Henric von Essen döpte sig efter ett besök i vår stad till just Essen i efternamn, efter att ha i det närmaste förätit sig på den traditionsenliga schnitzeln med rotmos, omotiverat ris med konstig krydda och det alltid så - i Tyskland uppskattade - persiljebajset.

Klassisk Essen-schnitzeltallrik

I folkmun kallas Hans Henric fortfarande kärleksfullt för "Der gigant der schnitzel" (fritt översatt Schnitzlarnas Gigant). Det sägs att han under sin vistelse åt upp halva stadens schnitzelförråd och för detta blev bannlyst från stadens alla tavernor. Hans Henric ska då - enligt sägnen - ha klätt ut sig i en listig lösmustasch (se bild nedan) och på så sätt fritt kunna äta upp samtliga stadens schnitzlar innan han slutligen blev påkommen av stadens bestörta befolkning.

Tv. Hans Henric utan maskering. Th. Hans Henric med maskering (fri tolkning).

 I dagens Essen är dock utbölingarnas svek sedan länge förlåtet. Essenborna är kända för sin positiva inställning och "we-can-do-it"-paroll.

Der Bratwurst Skrapfe

Beställ dock inte in mer än tre tallrikar med schnitzel, då tre i Essen är ett olyckstal tätt förknippat med den 3/3 1674: Hans Henrics födelsedag.

Arkitekturen i Essen är ett kapitel helt för sig själv. Med byggnader fritt tolkade efter olika maträtter skapas en - för europa och kanske världen - unik skyline med allt från den berömda Bratwurst-skrapan till den ännu ouppskattade pärlan Schloss Crépe: tillsynes helt skapad av pannkakor i tyskt pansartegel och plåt.

Tysk lastbilschaufför i traditionsenlig uniform

Men har då Essen något utöver maten att erbjuda? Svaret är enkelt: Nej. Till Essen åker man för att äta, äta och kanske även för att ibland... Just det: Äta. Hela Essens existens är på ett sätt berättigat genom maten. Skulle Essen ens finnas till om inte all världens mat utgick just ifrån denna Tyska nutida hansastad? Ja, du hörde rätt! 90% av all världens mat exporteras från eller genom Essen. Oftast fraktar man med hjälp av extremt snabba bilar körda av lättklädda kvinnor, men även ibland medelst spårvagn. Oekonomiskt kan tyckas, men väldigt effektfullt om man med sin marketing riktat in sig på medelålders män med porrmustasch som ju enligt undersökningar är intresserade av: 1. Snabba bilar 2. Lättklädda damer och 3. Spårvagnar. 

Till Essen åker du som söker äventyr! Spänning! Fest. Nej vänta förresten. Mat. Mat skulle det stå. Inget annat. Åk hit om du gillar mat.

/ Viktor